Tidigare pris- och stipendiemottagare

Språkpriset

2021 Øivind Larsen

Svenska Läkaresällskapet tilldelar Øivind Larsen, Bengt I Lindskogs språkpris 2021, för sina insatser för det medicinska språket och medicinens historia i Norge.

- Øivind Larsen är en av de främsta företrädarna för ett korrekt språk i norsk hälso- och sjukvård där hans djupa historiska kunskaper ger allsidiga perspektiv på språket. Detta gör honom till en värdig mottagare av årets medicinska språkpris, säger Magnus Fogelberg ordförande SLS kommitté för medicinska språkfrågor.

2019 Ulla Gerdin

Motivering: “Ulla Gerdin har under många år varit en frontfigur i arbetet med korrekt terminologi och vårdat språk i Sveriges hälso- och sjukvård. Utifrån sitt yrke som sjuksköterska har hon haft stor förståelse för verksamhetens behov av konsistent terminologi. När Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut fanns var Ulla initiativtagare till projektet Spriterm som bl.a. gav ut skriften Metoder och principer i terminologiarbetet. Med denna och andra skrifter ledde hon arbetet med konsistent medicinskt fackspråk som en grundpelare för välstrukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården. Hon startade den nationella termkonferensen, som varje höst samlade terminologi- och språkintresserade till livliga diskussioner och utbildningstillfällen. När SPRI lades ned flyttade Ulla till Socialstyrelsen, där hon utvecklade en terminologiverksamhet som kommit att ha stor betydelse för det medicinska fackspråket i Sverige. Hon fortsatte att driva termkonferenserna där. Ulla har också genom sitt yrke och sitt terminologiintresse varit aktiv i utvecklingen av omvårdnadsinformatiken nationellt och internationellt.”

2017 Nils Uddenberg, Lund

Motivering: ”I en tid när journaltext ska läsas av patienter och kraven på medicinsk information till allmänheten ökar ser Läkaresällskapets Språkkommitté ett stort värde i att kunskap om medicinsk verksamhet sprids på ett språk som förstås utanför den medicinska fackkretsen. Nils Uddenberg är en förgrundsfigur i strävan att med det vårdade allmänspråket förmedla kunskap om den medicinska vetenskapen”.

2015 Magne Nylenna, Norge

Magne Nylenna är professor i socialmedicin vid Universitetet i Oslo och författare till ett stort antal vetenskapliga och populärvetenskapliga verk bl.a. Medisinsk ordbok och är redaktör för Store medisinske leksikon. Magne Nylenna var redaktör för "Tidsskrift for den norske legeforening" under 15 år mellan 1987-2002 och generalsekreterare i "Den norske legeforening" 2002-03. Från 2011 innehar han tjänst som direktör för Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten. Den syftar bl.a. till evidensbaserad hälso- och sjukvård på bred front. Motiveringen lyder: "för hans stora språkliga insatser för norskt och nordiskt medicinskt fackspråk i egenskap av mångårig redaktör för facklig tidsskrift och som författare av medicinska lexikon."

Personalia: Magne Nylenna är född 1952. Professor i socialmedicin vid Universitetet i Oslo. Författare till ett stort antal vetenskapliga och populärvetenskapliga verk bl.a. Medisinsk ordbok och redaktör för Store medisinske leksikon. Han började sin läkargärning som distriktsläkare och disputerade 1988. Han var redaktör för ”Tidsskrift for den norske legeforening” under 15 år mellan 1987-2002 och generalsekreterare i ”Den norske legeforening” 2002–03. Sedan 2005 redaktör för Helsebiblioteket. Han ledde”Nylenna-utvalget” 2005 med förarbetet till Stortingets senare beslut om ny lag om forskning inom medicin och hälsa. Från 2011 innehar han tjänst som direktör för Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten. Det syftar bl.a. till evidensbaserad hälso- och sjukvård på bred front. Hans starka humanistiska intresse kommer fram i hans engagemang inom medicinens historia bl.a. som medredaktör för tidsskriften Michael. Han har stärkt influenserna till nordisk samhörighet inom medicinens språk. Då han förenar en stor pedagogisk förmåga med en gedigen medicinsk bakgrund är han en stor tillgång vid främjandet av medicinsk språkvård, vilket allt gör honom väl förtjänt att hedras och att bli värdig mottagare av Bengt I Lindskogs språkpris 2015.

2013 Björn Smedby, Uppsala

Björn Smedby är professor emeritus i hälso- och sjukvårdsforskning, läkare och expertrådgivare i Socialstyrelsen med huvudansvar för den språkliga utformningen av den svenska sjukdomsklassifikationen. Han har varit medlem av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård sedan den bildades 1987 och har aktivt deltagit i utarbetandet av de riktlinjer och vägledningar, som kommittén tagit fram. Han får priset med motiveringen: ”för sina kompetenta, engagerade och mångsidiga insatser för vården av det medicinska språket under mer än femtio år.”

2011 Läkartidningen

Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. Genom att slå vakt om hur medicinska facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk terminologi, bidrar Läkartidningen till god språklig sed inom hälso- och sjukvården. Tack vare detta gedigna språkliga arbete har Läkartidningen också betydelse för språkbruket i svensk medicinsk litteratur överlag.« Jarl Holmén har sedan många år ansvarat för Läkartidningens språkvård.

2009 Jörgen Malmquist, Höllviken

Motivering: Han ”har genom sitt författarskap i både bokform och tidningsartiklar på ett förtjänstfullt och betydelsefullt sätt bidragit till att göra den medicinska terminologin tydlig och samtidigt lättillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen såväl som för allmänheten.”

Personalia: Malmquist, Jörgen, f. 1937, läkare och författare. Med. lic. Lunds universitet 1964, samma år underläkare vid medicinska kliniken vid MAS (Malmö). Research associate vid Vanderbilt University 1966—67. Medicine doktor och docent i medicin vid Lunds universitet 1972. Verksam som specialist i internmedicin och hematologi vid med. klin. MAS 1964—86, överläkare och klinikchef 1980—86. Medicinsk chef i Skandinavien, senare för Europa, vid läkemedelsföretaget Searle 1986—93. Därefter frilansskribent och redaktör, bland annat medicinredaktör vid Nationalencyklopedin 1995—96 samt ämnesexpert i medicin där 1996—2011. Tilldelad Bengt I. Lindskogs språkpris 2009. Utgivit boken “Diagnoser som diskuteras” 2016.

2007 Henrik R. Wulff, Köpenhamn

Motivering: ”Henrik Wulff är före detta överläkare i internmedicin och professor i ”klinisk beslutningslære og etik”. Wulff gav 2003 ut boken ”Lægevidenskabens sprog – fra Hippokrates til vor tid”. I bokens förord påpekar författaren själv, att det hittills har saknats en bok som presenterar det medicinska fackspråkets historiska utveckling, och som på denna grund analyserar dagens fackspråk. Denna lucka har nu Wulff täppt till med sin spännande översikt, såvitt vi kan se den första i sin genre på ett nordiskt språk.

I detta pionjärarbete har medicinskt, språkligt och idéhistoriskt vetande ingått en sällsynt fruktbar symbios. Framställningen är saklig men ändå lättillgänglig, ofta rolig i ordets svenska mening. Wulff visar övertygande hur historien hjälper oss att bättre förstå och använda dagens terminologi och

rentav att bättre skapa morgondagens. Han för grundliga diskussioner även om aktuella problem, t.ex. de klassiska termernas anpassning till våra moderna språk och engelskans inflytande på gott och ont. Wulffs arbete stärker vår hemkänsla i medicinterminologins ibland svårtillgängliga värld, vi kommer termerna in på livet genom att lära känna deras utveckling och sammanhang. Läsningen gör varje medicinare språkligt kompetentare och säkrare, men framför allt visare och lyckligare.”

2005 Hans Nyman, Stockholm

Motivering: ”Hans Nyman har varit Svenska Läkaresällskapets språkrådgivare och sekreterare i kommittén för medicinsk språkvård mellan åren 1990 och 2002. Han är fil.lic. och har under många år varit gymnasielärare i latin, grekiska och franska samt lärare i medicinsk terminologi för läkarsekreterare. Han har på Sällskapets uppdrag tillsammans med språkkommittén besvarat en stor mängd medicinska språkfrågor, ställda av både medlemmar och andra. Hans djupa och breda kunnande och hans hängivna arbete har varit en stor tillgång för språkkommittén i dess roll som expertorgan.”

2003 Peter Wahlberg, Åland

Motivering: ”Peter Wahlberg var Finska Läkaresällskapets förste representant i Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård, som bildades år 1987. Han avgick våren 2002 och har under alla år visat ett osedvanligt stort kunnande, intresse och engagemang för medicinska språkfrågor i allmänhet och inom det finlandssvenska språkområdet i synnerhet. Peter Wahlbergs kunnande har varit en stor tillgång för kommitténs arbete, och hans entusiasm har smittat av sig på övriga kommittéledamöter.

Peter Wahlberg har varit chefläkare för Ålands centralsjukhus i Mariehamn och har fått professors namn i medicin vid Helsingfors universitet. Han har varit en central gestalt i det nordiska samarbetet inte minst i gruppen bakom den numera avsomnade Nordisk Medicin.

I boken ”Lääketieteen termit”, som utges av det finska läkarsällskapet Duodecim, finns inte bara en svensk-finsk ordlista i slutet av boken utan också de svenska motsvarigheterna till de finska termerna efter alla centrala sökord. Peter Wahlberg har ansvarat för utformningen av de svenska termerna.

I Finska Läkaresällskapets Handlingar, som utkommer två gånger om året, har Peter Wahlberg under flera decennier medverkat med artiklar om den medicinska svenskan.

Peter är numera pensionär men har ändå fortsatt att vara mycket aktiv i språkkommitténs diskussionslista på nätet, där han som vanligt ger mycket kloka råd. Vi hoppas, att Peter kan fortsätta med detta ideella arbete, som betyder mycket för oss andra i kommittén och för dem, som vi ska betjäna.”

2001 Yngve Karlsson, Stockholm

Motivering: ”Yngve Karlssons arbete vid Läkartidningen har alltid präglats av engagerad omsorg om det medicinska språket. Hans språkintresse gjorde honom till en viktig inspiratör för bildandet av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård. Både inom och utom kommittén har Yngve Karlsson fungerat som idégivare och pådrivare, när det gällt att värna om kvaliteten på det medicinska språket. Tack vare hans centrala position i den medicinska miljön har hans arbete för ett gott medicinskt språk burit rik frukt.”

1999 Bengt Lundh, Helsingborg

Motivering: ”… för hans mångåriga engagerade arbete med medicinska läroböcker och ordböcker samt som chefredaktör för Bra Böckers Stora Läkarlexikon, vilket innebär en väsentlig insats för det medicinska språket. I en tid då många facktermer tar steget in i allmänspråket står Bengt Lundh alltid beredd att naturligt och med säker bedömning anpassa främmande termer till svenska. Bengt Lundh förenar ett brett och gediget medicinskt kunnande med en stor förmåga att pedagogiskt främja medicinsk språkvård.”

1997 Örn Bjarnason, Reykjavik

Motivering: ”…har med stort ideellt engagemang vårdat och delvis skapat den isländska medicinterminologin. Hans arbete som redaktör för Islands läkartidning och som författare av en högklassig isländsk ordbok över medicintermer, har tjänat som förebild och inspirationskälla för andra som i Norden intresserar sig för det medicinska språket.”

1995 Torgny Greitz, Stockholm

Motivering: ”…har i sex år fungerat som språkkontakt för Svenska Läkaresällskapets sektion för medicinsk radiologi. När han fick denna uppgift hade han ”gjort språkvård inom radiologin till en dygd” Hans språkliga engagemang har manifesterats i förslag och påpekanden till språkkommittén, i diskussioner med kommitténs sekreterare och med representanter för Svenska språknämnden. Han har vidare haft givande kontakter med företrädare för nordiska språk, tyska och franska.

Som latinare har Torgny Greitz haft en god språklig grund för sitt terminologiska intresse. Kommittén framhåller gärna hans grundlighet, som int sällan resulterat i utförliga undersökningar, samt hans djärvhet inför de svåraste av språkproblem, t ex att finna lyckade svenska motsvarigheter till nya utländska termer, särskilt engelska.”

Personalia: Torgny Greitz, född 13 augusti 1921 i Stockholm, död 1 augusti 2016, var en svensk läkare och medicinsk forskare. Han var 1963–1987 överläkare vid Karolinska sjukhuset och 1973–1987 professor i neuroradiologi vid Karolinska institutet. Han blev 1982 ledamot av Vetenskapsakademien. Greitz var även känd för diktsamlingen Camera obscura, under pseudonymen Jan Wictor, som skrevs tillsammans med studiekamraten Lars Gyllensten.

1993 Povl Riis, Köpenhamn

Motivering: ”…för ett mångårigt träget arbete med medicinsk språkvård, bl.a. som medlem sedan mitten av 1960-talet i redaktionen för Ugeskrift for Laeger. Han har 1990 utgivit en bok under titeln ”Sproglige Noter”, baserad på sin erfarenhet från denna tid. Han är en stor vän av nordiskt samarbete i språkfrågor, där han gjort och fortfarande gör stora insatser. Kommittén vill särskilt framhålla hans roll som inspiratör för dem som arbetar med medicinsk språkvård såväl i Danmark som i övriga Norden.”

Personalia: Povl Riis, f. 28.12.1925, dansk läkare, verksam som överläkare på Gentofte Amtssygehus 1963-76 och på Herlev Amtssygehus 1976-95 vid afdelingen för medicinske mag-tarm-sjukdommar. Han var professor i intern medicin ved Københavns Universitet 1975-95. Han var huvudredaktör af Ugeskrift for Læger 1967-91. Han deltog i utformningen av Helsinki-deklarationen om vetenskapliga principer i biomedicinsk forskning och tog initiativ till dansk vetenskapsetisk kommitté” och var ordförande där 1979-98. Povl Riis har arbetat med normering av det medicinska språket och har dessutom skrivit text till flera musikaliska körverk och kantater. Han har både nationellt och internationellt haft betydelsefulla uppdra, bl.a. inom etik och utbildningsfrågor samt mottagit många in- och utländska hedersbevis. Förste språkprismottagare i Bengt Lindskogs stiftelse.

Stipendiemottagare i Medicinens historia

2021 Stefan Ingesson

2020 Johanna Ringarp (Stockholm), Alexandra Nicolaidis (Malmö) och Anders Widell (Lund)

2019 Anders Widell, Lund

2018 Andreas Vilhelmsson, Malmö

2017 Frida Wikström, Göteborg

2015 Jonathan Wistrand, Lund

2013 Nils Hansson och Jonatan Wistrand

2012 Nils Hansson

2011 Tomas Gustafsson (Bro), Nils Hansson och Jonatan Wistrand

2010 Kerstin Hulter-Åsberg

2009 Tomas Gustafsson (Bro), Hans Persson

2007 Nils Hansson

2006 Nils Hansson

2005 Bodil Persson och Malin Appelquist

Bengt I Lindskogs medicinhistoriska pris för årets bästa studie

2021 Morag Ramsey, Uppsala, för sin avhandling ”The Swedish Abortion Pill, co-Producing Medical Abortion and values ca 1965 – 1992.”, Jonathan Wistrand, Lund, för sin avhandling ”Läkaren som patient – dokumentära och litterära vittnesmål under 1900- och 2000-talet.”, Nils Feltelius, Uppsala, för sin uppsats ”Från romerska bad och svenska hälsobrunnar till nutida trädgårdsterapi. Medicinhistoriska perspektiv på ”grön hälsa”."

2020 Elin Björk, Linköping för doktorsavhandlingen: “Att bota en prostata. Kastrering som behandlingsmetod för prostatahypertrofi 1893-1910.”

2019 Nils Hansson, Düsseldorf - ”Die inszenierung von excellenz. Nobelpreisnominierungen für Chirurgen 1901-1966.” Nominerad av Universitäts-Professor Hainer Fangerau, Heinrich Heine Universität, Düsseldorf.

2018 Tove Paulsson Holmberg, Lund - ”Onaturlig födelse. Johan von Hoorn och det obstetriska dilemmat 1680-1730.” Nominerad av Professor Thomas Kaiserfeld, Ide- och Lärdomshistoria, Lund.

2017 Maria Björk, Uppsala - "Kalvbrässkontroversen. Veterinärmedicinaren Elis Sandberg, cancermedlet THX och skolmedicinen i Sverige från 1952 till 1989."

2016 Olivia Ekman, Umeå - "Att släcka ljungeldar. Medikalisering av eklampsi i Sverige 1840-1930."

2012 Nils Hansson

2010 Andreas Vilhelmsson

2009 Henrik Björk och Jonatan Wistrand

Andra pris/bidrag

Ett större antal bidrag har hittills delats ut enligt styrelsens initiativ. T.ex. till medarbetare ”i det tysta” som stimulans; till Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets verksamhet, till bokprojekt om Carl von Linné.